fredag 28 november 2025

375 Vredens stora dag är nära

Alt. melodi: 


1. Vredens stora dag är nära,
elden då skall allt förtära,
så var siarsångens lära.

2. Hela världen, skräckbetagen
skåda skall de stränga dragen
av sin domare den dagen.

3. Domsbasuner mäktigt skalla
och ur jordens gravar alla
mänskor fram för tronen kalla.

4. Döden själv skall häpen vara
när att inför domen svara
sig de döda uppenbara.

5. Boken öppnas; där står skrivet
vad av alla är bedrivet
i det flydda jordelivet.

6. Uppenbart blir allt som gömdes,
åter framlagt allt som glömdes,
avdömt allt som förr ej dömdes.

7. Vad skall då jag arme svara?
Vem skall där min själ försvara?
Knappt den rene trygg kan vara.

8. Konung, som kan alla fälla,
nåd för rätt du låter gälla.
Fräls mig, du all godhets källa!


9. Milde Jesus, minns: för mina
synder gick du till din pina;
skjut ej bort mig från de dina.

10. Trött du vandrat vägar vida
korsets kamp för mig att strida,
att jag skulle nåd förbida.

11. Du som hämnar kränkta lagen,
låt min skuld från mig bli tagen,
innan domens stund är slagen.

12. Skuldförtyngd jag faller neder,
rodnad på min kind sig breder,
fräls den ångrande som beder.

13. När du synderskan benådar
och till rövarn huldrikt skådar,
tröst och hopp du mig ock bådar.

14. Ej min bön är värd att höras,
låt ditt hjärta ändå röras,
ej i lågor mig förgöras.

15. Låt bland fåren mig få bida,
icke getters öde lida,
ställ mig på din högra sida.

16. Döm ej mig att från dig fara,
kalla mig av nåd att vara
bland de evigt frälstas skara.

17. Djupt i stoftet böjd jag vänder
mig till dig med knäppta händer,
att ett saligt slut du sänder.

18. Vredens dag, du underbara,
då envar för dom skall svara!
Vem skall rädda då oss arma?
Gud Allsmäktig, dig förbarma!

19. Jesus Krist, dig till oss vänd
och din frid oss alla sänd!

Text: Tomas av Celano (1200-talet), sv. övers. S. Cavallin 1882, bearb. Johan Bergman och Natanael Beskow 1920.
Musik: Medeltida (Dies irae), alt. A.H. 1990


torsdag 27 november 2025

586 Mitt hopp är byggt i evighet



1. Mitt hopp är byggt i evighet
på Herren, vår rättfärdighet.
Ej något eget bär jag fram
men litar helt på Jesu namn.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

2. När jag är trött och i beråd
jag finner vila i hans nåd.
När stormen yr kring strand och skär
har jag mitt säkra fäste där.
På klippan Kristus står mitt hus...

3. Hans löftesord, hans blodsförbund,
det bär mej till min sista stund.
När varje jordiskt hopp förgår
är han mitt hopp, och han består.
På klippan Kristus står mitt hus...

4. När jag hör domsbasunens ljud,
låt mej bli funnen i dej, Gud,
stå klädd i din rättfärdighet,
få prisa dej i evighet.
På klippan Kristus står mitt hus...


Text: Edward Mote 1834, övers. A.H. 2003

Musik: William Bradbury

onsdag 26 november 2025

153 Var inte rädd, nej, gläd dej, du Guds kyrka



Alt. koral: 





1. Var inte rädd, nej, gläd dej, du Guds kyrka!
Gud håller hela världen i sin hand.
Ja, frukta inte ens när jorden bävar
och satan sliter hårt i sina band!
Han är dock bunden. Gud gör vad han lovat,
hans Ande och hans ord når varje land.

2. Se upp till Gud! Du kyrka, se din Herre!
Ja, se det stora han med dej har gjort:
han samlat dej från alla folk och stammar,
från mörkrets rike och från dödens port, 
och fört dej till den käre Sonens rike.
Stå upp, var ljus där mörkret än är stort!

3. Guds kyrkas liv är jordens största under!
När världens forntidsformer snabbt förgår
är Kristus i all evighet densamme
och på den klippan hans församling står.
När världens välden tornas upp och störtar,
går kyrkan fram mot sin fullkomnings vår.

4. Så gryr den dag då hot och hat ska smälta
som is och snö för sommarsolen kär.
Då faller drakens makt och grymma välde,
då segrar de som Lammets tecken bär.
Med jubel ska de skörda vad de sådde,
och saligt skåda Herren som han är.

5. Å sköna hopp! Ja, sanna, säkra löfte
från den som gjort det stora målet klart.
Är natten lång och full av kamp och mörker,
se, Morgonstjärnan strålar underbart!
Det är Guds eget ord: Här ska du prövas,
men lyft ditt huvud! Se, jag kommer snart!


Text: Ronald Fangen 1942 (47 år) ur "Kantate til Det norske misjonsselskaps 100-årsjubileum", övers. A.H. 2010 (v. 3-5),  2013 (v.1-2)
Musik: Arild Sandvold 1942 (47 år), alt. Anfinn Öien 1967 (=SvPs 1986 nr 524 "Är dagen fylld")

tisdag 25 november 2025

381 Lyft upp ditt huvud, du kristenhet

 


1. Lyft upp ditt huvud, du kristenhet! 
Lyft upp din blick, slå den inte ned!
I himlen hör du hemma.
Där är ditt hjärta, där är din skatt,
och därifrån kommer han som glatt
dej med sin varma stämma.

2. Lyft upp ditt huvud, av hjärtat säg
till korsets hövding: "O tänk på mej,
där du är i ditt rike!"
Då faller fjällen från ögat ner,
du paradiset då plötsligt ser,
dess glädje utan like.

3. Där ser vid floden du livets träd
och himlens fåglar i solvarmt lä
du hör så livligt sjunga
om herrefärden i högan sky,
om jord och himmel så splitter ny,
om kristna evigt unga. 

4. Ej mer du fruktar för domens dag,
du vet att domaren gjort din sak
till sin och lösning funnit.
Dess mer du längtar var morgon ny,
tills Herren dagas i himlens sky
och natten helt försvunnit.  

5.  Och när då för varje årsring här
du ser att konungens tecken är
i solar och i månar,
nog glimmar glatt dina ögon då,
och käckt ditt huvud du reser så,
fast stjärnor dör och dånar.

6. Men fast du längtar, o kristenhet,
så glöm dock inte att du ju vet
vad Herren väntar efter,
du ber ju inte, på kärlek tom,
om blixt från ovan, om pilsnabb dom,
om himlens slutstridskrafter.

7. Du är ju Konungen underställd,
som inte gärna med himlens eld
sin nåd i straffdom byter.
Som vännen dristigt för Sodom bad, 
så be du själv för din stora stad,
tills Gud själv staven bryter.

8. Ja, be för Babel, tills klart du ser
att bön och suckar ej hjälper mer
mot undergångens bölja!
Då ropar Herren: Jag kommer snart!
Och bruden svarar: Med blixtens fart
i skyn jag dej ska följa!

9. Då skallar hornet för sista gång,
då nalkas facklor och bröllopssång,
Gud själv bland oss vill trona!
Då omgjuts himmel såväl som jord
i reningslågor på Herrens ord,
då strålar livets krona!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1837 (54 år), sv. övers. A.H. 13/11 2018 
Musik: Cora Nyegaard 1840 (28 år)

N F S Grundtvig:
N-f-s-grundtvig-portræt.jpg


C Nyegaard:


måndag 24 november 2025

378 Nu mörknar det i jordens höst


1. Nu mörknar det i jordens höst
och dunkla moln sig sprider.
Nu griper ängslan mänskors bröst,
det stundar orostider.
Förtryck och lögn kring jorden går
och våldet ostört härska får.

2. Men Gud, du är densamme nu
som alltid du har varit.
I det fördolda härskar du,
fastän vi från dig farit
långt bort i mörkrets tjänst och sold,
du var dock med, om än fördold.

3. I mörk novembers domssöndag
vi världens slut kan ana.
Din Kyrka samlas, rädd och svag,
men du en väg skall bana
för henne till ett nytt advent,
att möta Frälsaren du sänt.

4. Sök upp dem, som i mörkret har
förvillats bort från hjorden,
bevara dem som än är kvar
av Kristi folk i Norden.
Gör oss beredda för din dag,

du som med svaga har fördrag.

5. När värld och makt mot domen går,
mot frihet går Guds Kyrka,
då hon sin Herre famna får
och finner ro och styrka.
Befriad från all skam och strid
hon ärad blir och finner frid.

6. Kom snart, o Herre, ditt advent,
din ankomst låt oss skåda.
Du, som din hjord bland vargar sänt,
oss snart den gryning båda,
som med basuner budskap bär
att Jesus Kristus Herren är.


Text och copyright: Christian Braw, publicerad med tillstånd
Musik: Bernhard Berglund 1937

söndag 23 november 2025

884 En herrdag i höjden

 File:Michelangelo - Fresco of the Last Judgement.jpg






1. En herrdag i höjden har blivit besluten,
av Kungen i himlens förlovade land.
Ja, hit ska han komma med skaror mångtusen
och kalla till doms både kvinna och man,
med änglarnas röst, 
de trogna till tröst, 
men svidande styng i de otrognas bröst.

2. O Jesus, vårt hopp, du den Förste och Siste,
föröka vår tro så vi vakande står, 
så aldrig vår salighets krona vi mister
och bort från din nåd i förhärdelse går!
Ja, räck oss din hand, 
vår Frälsareman, 
och för oss till himlens lycksaliga land!

Text: Gammal nordisk sång, i svenskt tryck 1718, bearb A.H. 2023
Musik: Svensk folkmelodi, ur musiktidningen Zion 1869 i sättning av Jacob Axel Josephson

Denna psalm är skriven av okänd författare och hade från början sex strofer, av vilka den första och den sista finns med i psalmboken. Förutom i trycket från 1718 förekommer den i ett skillingtryck från Gävle 1783 med titeln "Trenne öfwer måtten Wackra och upbyggeliga sånger."

Ja, vacker och uppbygglig är nog denna psalm. Men samtidigt oerhört allvarlig. Det gamla "domssöndagsperspektivet" med både himmel och helvete i blickfånget är väl bevarat i dessa två korta strofer, där den andra strofens innerliga bön till Frälsaren ändå ingjuter visst hopp inför evigheten. "O, räck oss din hand..."

Melodin är en svensk folkmelodi, som Arvid August Afzelius tog med i sin Afsked af Svenska Folksharpan 1848, då till en sorgesång som Afzelius författat vid Karl XIV Johans död. Sättningen i våra koralböcker är av Jacob Axel Josephson och publicerades i musiktidningen Zion 1869. Som ett kuriosum kan nämnas, att psalmen också kan sjungas på närmast föregåendes melodi Waldemar Rudins till Ack saliga dag (med några små justeringar på slutet).

lördag 22 november 2025

873 Vakna upp, en stämma bjuder

 


1. Vakna upp! en stämma bjuder,
som mäktig och högtidlig ljuder 
till alla gravars djup en gång. 
Vakna upp! Stå upp, ni döda, 
som glömmer tidens vedermöda 
i dödens dvala, stum och lång. 
Guds röst nu väcker er, 
ty natten är ej mer, 
dagen kommer! 
Den sista dag, 
den största dag, 
den kommer efter Guds behag. 

 2. Jord och hav och himlar bävar 
och ner Guds goda änglar svävar. 
Han kommer, Gud och Mänskoson. 
Djupen öppnas, berg ses falla 
och Adams barn församlas alla 
med hopp och fruktan kring hans tron. 
Här blir det fröjd och gråt: 
han ska dem skilja åt 
som en herde. 
De trogna då 
ska kronan få, 
men bort de onda måste gå. 

 3. Jesus, mej din ankomst gläder, 
där jag i dina fotspår träder 
på törnestig, av sorger böjd. 
Törnet byter du mot palmer 
och sorgerop mot glädjepsalmer, 
min grav, den byts mot liv och fröjd. 
Om än av mödan trött 
en stund jag sovit sött 
i dess skugga, 
jag glöms dock ej, 
du väcker mej 
av nåd till evigt liv hos dej.




Text: v. 1 Friedrich Gottlieb Klopstock 1758 (34 år) "Wachet auf! ruft einst die Stimme" (efter Philipp Nicolai 1599 "Wachet auf! ruft uns die Stimme", se SvPs1986 nr 632 "Väktarns rop i natten skallar") - sv. övers. Johan Olof Wallin 1816 (37 år), v.2-3 J O Wallin 1816. Ngt bearb. A. H. 2009, 2020
Musik: Philipp Nicolai 1599 (melodin har kallats "Koralernas konung"). Alt. koral från Finland.

Denna psalm är egentligen i huvudsak en Wallin-psalm - och det är i varje fall inte Nicolais psalm "Wachet auf!" annat än beträffande koralen och själva anslaget. Jämför med Britt G Hallqvists översättning av Nicolai-psalmen, som också den finns i vår nuvarande psalmbok!

Man kan säga att dessa två psalmer - Wallins resp. Nicolais - tillsammans väl speglar de två huvudaspekterna av Domssöndagen och Kristi återkomst. Wallins (efter Klopstock) version har mer av allvarsaspekten ("men bort de onda måste gå") och Nicolais mer av glädjeaspekten ("till festen ilar folket nu"). Eller egentligen är den förra psalmen (ovanstående) en psalm för själva Domssöndagen, medan den andra med sina referenser till evangeliet om jungfrurna (se Matteusevangeliet 25) passar bäst söndagen före.

I vilket fall som helst har båda psalmerna Nicolais "kungliga" melodi, som precis som "koralernas drottning" gjutits till ett versmått som bildar en kalk när raderna centreras (se ovan!). Här är den i en "återrytmiserad" form (en utjämnad form sjungs fortfarande ibland till Höga Majestät).

Klopstock:


Wallin:


Nicolai: